Vuxnas ansvar att stoppa sexförbrytare på nätet….

22Jul12

Mycket bra och viktig debattartikel om sexförbrytare på nätet skriven av ULRIKA ROGLAND  kammaråklagare och SVEN Å CHRISTIANSON professor i Psykologi:

Den tekniska utvecklingen med internet har visat sig vara ett kusligt effektivt redskap för sexualförbrytare att spåra upp och rekrytera potentiella offer, inte minst bland ungdomar. Vi vuxna måste förstå hur det kan hända och pratar om att det händer. Barnens skuld, skam och tystnad måste motverkas. Det skriver åklagare Ulrika Rogland och psykologiprofessorn Sven Å Christianson.

Det händer hela tiden att ungdomar blir kontaktade av vuxna som vill lura dem till möten för att kunna utnyttja dem sexuellt. Men vi läser sällan om det i medierna. Ungdomar som går till dessa möten och som utnyttjas berättar nästan aldrig för någon om det som har hänt och det blir därför inte polisanmält eller uppmärksammat. Det är därför lätt att tro att dessa övergrepp sker väldigt sällan medan sanningen är att det sker ofta och att mörkertalet är stort. Gärningsmännen lyckas få ungdomarna att känna sig ”delaktiga” i brottet eftersom de helt frivilligt haft kontakten på internet och kommit till mötet. När mötet sedan inte blir vad ungdomarna föreställt sig känner de skuld och vill inte att någon ska veta.

För ett tag sedan kunde vi läsa om hur en ung flicka blev bortrövad efter att ha stämt träff med en man hon hade fått kontakt med via internet. Som tur var lyckades hon få kontakt med anhöriga så att mannen och flickan kunde spåras och mannen gripas. För en tid sen uppmärksammades ett fall där en ung flicka med svårt självskadebeteende kom i kontakt med en man via internet som hon sedan träffade utan att hennes föräldrar kände till det.

I december 2011 blev den så kallade Alexandramannen utvisad till Irak efter att ha avtjänat ett tioårigt fängelsestraff. Alexandramannen sysslade under flera år med groomning på Internet. På nätet var han den snygga Alexandra som smickrade unga flickor för deras utseende, lockade dem med modellkontrakt och blev deras vän. På så sätt lyckades han lura många unga flickor att visa sig i webcam och att träffa Alexandras vän, vilket i själva verket var han själv, för att sedan utnyttja dem sexuellt. Under rättegången hördes cirka 60 flickor som hade spårats under polisutredningen. Endast ett par hade själva gjort polisanmälan. Majoriteten av flickorna hade inte berättat för någon vad som hade hänt.

Grooming innebär att gärningmannen via en online-aktivitet på internet söker kontakt med och knyter till sig barn och ungdomar i syfte att utnyttja dem sexuellt. Genom att vinna deras förtroende försöker förövaren skapa en exklusiv relation samtidigt en distans mellan barnet och dennes föräldrar eller andra personer som annars skulle ha en skyddande funktion.

Den sexuella groomingen sker oftast långsamt, gradvis i olika steg och tjänar flera olika syften. Dels vill förövaren bryta ner offrets motstånd mot att medverka i sexuella aktiviteter online, att svara på sexuella frågor, skicka sexuella bilder på sig själv eller visa upp sig i webbkamera, dels skapa en situation offline där sexuella övergrepp kan ske. Ett annat syfte med manipulationen är att den utsatte ska känna sig delaktig som möjligt i det som händer, att man får skylla sig själv, vilket gör att offret ofta inte gör motstånd, att man inte kan berätta för någon om det som har hänt. Att offret fylls med skuld- och skamkänslor.

Olika typer av grooming har funnits i alla tider. Gärningsmän med sexuella preferenser för ungdomar har sökt sig till lekplatser, idrottsföreningar, fritidsgårdar. Den tekniska utvecklingen med internet har visat sig vara ett kusligt effektivt redskap för sexualförbrytare att spåra upp och rekrytera potentiella offer, inte minst bland ungdomar, men även bland socialt marginaliserade kvinnor och män via olika communities (nätverksmötesplatser med gästböcker/bloggar) eller på olika chattsidor. Genom internet kan gärningsmannen dölja sin rätta identitet och nå mycket fler offer än tidigare. Relationen kan byggas upp under kort eller lång tid och med flera offer samtidigt innan möten sker. Det blir ofta förvirrande för offret när den de möter visar sig vara någon annan än de har föreställt sig och ibland mycket äldre än vad som framställts i online-kontakten. Kanske har man pratat om vilka sexuella handlingar som ska hända vid mötet och den unge kan känna sig skyldig att uppfylla det man lovat. [...] Länk till artikeln i sin helhet SvD 21 juli 2012

About these ads


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 50 andra följare

%d bloggers like this: